Etikettarkiv: mödravård

Emergency Preparation

Förra året drabbades Haiti av två orkaner och två tropiska stormar. Särskilt Gonaives, en stad i norr, drabbades av översvämningarna. Läkare Utan Gränser byggde då upp ett sjukhus på en vecka, som har fungerat under hela året som gått och nu lämnats över till en annan organisation. Stormarnas efterverkningar är svåra och långsiktiga: förstörda hus, lera överallt, brist på rent vatten och sanitet…  De förde också med sig en del sociala konsekvenser som är svårare att förutse. Till exempel ökade mängden av sexuellt våld oroväckande mycket efter katastroferna. Läkare Utan Gränser hade ett team med fyra psykologer som jobbade med offren och krisreaktioner.

Översvämningar i Gonaives

2008 års översvämningar i Gonaives fick förödande konsekvenser.

Efteråt såg vi behovet av att förbereda oss mer.  Vi har satt ihop ett akutteam med olika yrkesgrupper och hade utbildningar och workshops i somras. I workshopen för mental hälsa lärde vi ut hur man upptäcker krisreaktioner  – egna och andras – och psykologisk första hjälp, samt stresshantering. Bilden nedan visar rollspelet där vår fiktiva mobila klinik tog emot en man som brytit ihop till följd av att ha förlorat sin familj (sjukhusdirektor Dr. Boucher i grönt) samtidigt som en annan man (logistiker Dieu Puissant) drog vapen i gruppen av väntande patienter. Hur hanterar ni det här?

I workshopen övade vi på att hantera krissituationer.

I workshopen övade vi på att hantera krissituationer.

Det skrattades mycket men det finns ett tydligt allvar också. Ett flertal i teamet var med i Gonaives. Orkansäsongen är här och i förra veckan kom tre storm/orkanvarningar. Tack och lov gick de förbi Haiti den har gången.


Fistula

I maj kom en ung kvinna in till sjukhuset och sa ”om ni inte hjälper mig så tar jag livet av mig för nu har jag ingenting kvar”. Hon födde barn här för ett halvår sedan och bebisen dog. För henne var det en stor sorg att förlora det efterlängtade barnet, hennes första. Men efter förlossningen utvecklade hon en fistula, vilket innebar att hon blev gravt inkontinent. Hon har inte råd att köpa blöjor. Det ledde till att hon förlorade sitt arbete och blev lämnad av sin man.

Egentligen ligger det utanför vår verksamhet men vi beslutade att hjälpa henne ändå. I juni opererades hon av en specialist. Sedan dess har hon varit på sjukhuset. Långa heta dagar fyllda av tristess och oro. Hon har varit så tålmodig, men är hela tiden nära tvivlet, oron. Hennes mamma sitter bredvid hennes säng varje dag, hela dagen. Vi jobbar för att stärka hennes självförtroende, resurser och strategier, vi lånar henne barnböcker att läsa,  men väntan är nästan outhärdlig.  Det är fortfarande oklart om operationen har lyckats. Håll tummarna för henne, hon behöver all tur hon kan få. Om två veckor vet vi.


Trillingmamman

Det ar stökigt i porten till sjukhuset. En buss har kommit in med en födande kvinna. Hon är liten till växten och väldigt smal med en stor mage. Hon har redan fött två barn i bussen. De levde vid födseln, men dog under färden som har tagit nästan halva dagen. Alla passagerare tittar på och försöker låta bli att satta fötterna i blodet på golvet.  Hon har en bebis kvar i magen.

Jag pratar med hennes granne som hittade henne utanför hennes hus och som förstod att något inte stod rätt till. Han har inte pengar att ta sig hem, så vi betalar hans resa.

Bebisen klarar födseln, men har lite andningsproblem och måste stanna i pediatrin. Vi pratar med mamman några timmar efter förlossningen. Hon är förvånansvärt lugn. Dagen efter ser jag henne äta. Hon äter upp sin tallrik med mat, hon äter också upp det som hennes två grannar inte orkar. Min tanke om att förlossningen blivit ett trauma stämmer inte. Hennes fokus är någon annstans. Hon säger att hon ar glad att hon lever och att förlusten av barnen inte ar sa svår, hon har två till där hemma och de har inte tillräckligt med mat.

Vi har ett familjemöte for att se vilka resurser de har och om det finns något mer de kan göra för att få en bättre försörjning. Hon får med sig bebiskläder och mjölkpulver. Hon säger tack, vänder sig lugnt om och går.

Kvinnorna här är otroliga. Det tar en stund innan jag kan få något gjort igen.